Tyvärr så missade jag avslutningen under söndagen, såg det mesta under fredagen delar under lördag och söndagen, men missade alltså upplösningen av Solheim Cup. Äntligen var vi Europa starkast under söndagens singlar, ofta handlar det om vi kan “försvara” den ledning vi har skaffat oss under fredagens & lördagens spel i foursome & bästboll. Denna gången vann vi singlarna, underbart. Något jag tror kommer stor betydelse framöver, något vi kommer ta med oss till USA nästa gång.

När jag inte var tvungen att göra annat och därmed lämna tv:n var det också vid ett tillfälle då det såg ut som vi var på väg att förlora. Under en dryg minut missade Europa några puttar och USA rullade i sina och känslorna var skit också, det blir som vanligt – USA vinner för de är bättre på greenerna. Så glad jag blev när jag så att vi vunnit senare på kvällen.

Vilken fingertopp känsla av Europas kapten Cathriona Matthew som tog ut Suzann Pettersen som inte spelat tävlingsgolf sedan 2017 efter blivit mamma och därmed sjunkit som en sten på världsrankingen. Nu fick hon istället rulla i den avgörande putten på 18 hålet. Att under sådana förhållande vara så iskall är verkligen imponerande. En putt på knappa 2 meter, växer ofta i sådana förhållande till något omöjligt. Men hon höll nervera i styr, verkligen imponerande.